De klassiska sagorna byggs upp på likartade sätt och det sker i tre steg. Kort sagt kan man säga att sagan startar med en konflikt som leder till att huvudpersonen beger sig ut i världen för att lösa uppdrag eller klara ut äventyr och avslutas med att balansen återställs. För att tydliggöra detta kan vi ta den numera klassiska Till Vildingarnas Land av Maurice Sendak som exempel, och jag rekommenderar att använda denna bok i klassrummet när ni börjar prata om hur sagor är uppbyggda eftersom den är oerhört tydlig.

I vårt klassrum har vi en dokumentkamera som är ett väldigt värdefullt verktyg i arbetet med just bilder och material som jag vill att hela barngruppen ska kunna se och diskutera utifrån samtidigt.

Boken inleds med att huvudpersonen Max beter sig illa och blir tillsagd att stanna i sitt rum, utan någon mat. Han blir såklart både arg och förorättad men det tar inte lång stund innan hans rum förvandlas till en vild och främmande djungel. Notera minen som indikerar att han vet att allt är en fantasi och att han fortfarande tryggt befinner sig i sitt rum. (Konflikt, balansen upphävs och äventyret kan börja!)

Pojken reser med sin båt Max länge länge tills han kommer till en enslig strand där Vildingarna bor. (Beger sig ut i världen!)

Det dröjer inte länge innan Vildingarna inser att Max är den vildaste av dem alla och kröner honom till kung.

Sedan följer en tid med äventyr och diverse upptåg…

Ja, äventyret fylls av allt det där som Max inte fick göra, det vill säga klättra, skrika, stampa och med vuxenögonen sett “bära sig illa åt”.

Max återvänder hem när han inser att han saknar mamma alldeles för mycket. (Jämvikten återställs). När han kommer hem känner han doften av lagad mat, det har blivit “fred” mellan honom och mamma och han har fått upp en tallrik med kvällsmat på sitt rum.

Efter att ha läst boken i barngrupp är det en bra idé diskutera tillsammans vilka andra sagor de kan som följer samma mönster. Handlingen är sällan densamma i sagorna men mönstret med “konflikt – ut i världen – balansen återställd” är det. Här är det bra att skriva upp sagorna de kommer på och de tre punkterna som just visar på detta mönster.

Hur skriver man egentligen sagor? Hur är de uppbyggda? Vad förmedlar sagor till oss, och varför ser de ut som de gör?

Det finns mycket intressant att fundera kring när det gäller sagor omkring oss och sagan som berättande form. Jag har arbetat med sagor i olika elevgrupper och på olika sätt, därför tillkommer det nu en ny kategori under “Pedagogiskt material” som heter kort och gott “Sagor” (under ämnet Svenska).

Först ut är sagomoln, det är tre stora moln som med fördel skrivs ut och sätts upp i klassrummet när man pratar om hur man bygger upp en saga. Molnen innehåller tre fiffiga tips att tänka på när man skriver en egen saga. Tipsen är följande:

Genom att inleda en saga med den klassiska frasen “Det var en gång” placerar man sagan i en obestämd tid och samtidigt på en obestämd plats. Eleven (författaren) styr själv över hur världen, dess invånare, trosuppfattning och verklighet ser ut. Det är tack vare denna enkla fras sagor är fyllda av drakar, troll och annat skrymt som såklart inte finns nu, men som finns i den obestämda tiden vi skriver om…

Sagor är fyllda av motsatser. Goda riddare, onda skurkar. Vackra prinsar och prinsessor och fula styvmödrar. Kloka och dåraktiga karaktärer… Genom att använda sig av motsatser i en saga förs berättelsen framåt och författaren skapar både kontraster, möten och intresse.

Talet tre ger en fin rytm och är berättartekniskt väldigt smart. I sagornas värld finns det mängder av exempel på hur man använder talet tre. Vi har de tre små grisarna, tre goda feer i Törnrosa, tre önskningar från Anden i lampan och syskonskaror som beger sig ut på äventyr är ofta tre även de (se till exempel “Dummerjöns”). Lika ofta är det tre utmaningar eller uppdrag som ska utföras innan sagans huvudkaraktär klarar sig.

Här kan du ladda hem sagomolnen: sagomoln

På många skolor använder man sig av läsloggar av olika slag, jag har sett några modeller men utarbetade en egen med just de detaljerna jag ville ha med. På baksidan har jag skrivit en kort, men informativ, text om barn och vägar att uppnå flytande läsning. Det ni ser på bilderna är ett papper som skrivs ut dubbelsidigt och som viks på mitten som ett häfte. Tanken med att ha texten om läsinlärning på baksidan är dels att den inte ska störa själva skoluppgiften men även att de föräldrar som vill ha lite mer information om läsning får det.

Ladda hem läsloggen här: läslogg

Framsida och baksida av läsloggen (sida ett och fyra).

Insidan av läsloggen (sida två och tre).