Torra barn och blöta föräldrar

Gabriel har nu varit torr och blöjfri i snart två veckor, otroligt att det gick “bara sådär”. En dag i förra veckan vägrade han blöja och nu har han bara en när han sover. Oftast går det jättebra, vi har till och med gått i affärer och vågat oss hem till andra utan blöja :)

Vi föräldrar är dock blötare – efter ett liiitet vattenkrig. Som jag skrev igår bytte jag ju plats på lite växter (och planterade en syrenbuddleja) och de vill ju gärna ha lite extra vatten när de är nyplanterade. Eftersom William hjälpte till att vattna gick det som det gick. Vi har haft en ganska intensiv förmiddag eftersom barnen är riktigt ruskigt aptrötta – fast just nu är de väldigt nöjda. Gabriel drömde ju mardrömmar och somnade efter 23 igår, William däremot (det morgonpigga trollet) vaknade vid fyra i morse utan att kunna somna om….

Nu är det snart dags för pannkakor, så fort några fler är färdiggräddade är det läge för sylt och grädde till, smaskigt! När Gabriel sover middag kanske (men bara kanske) jag byter vatten i akvariet och petar ned grottan som kom igår (yay – den har jag väntat på. Tack Jonas!)

Förresten är jag lite allergisk mot vanliga pannkakor, man blir liksom aldrig mätt. Nej, tacka vet jag mitt moddade recept!
2 dl grahamsmjöl
2 dl vetemjöl
2 dl ljust lantbrödsmjöl
12 dl mjölk
5-6 ägg (beroende på storlek)

Observera – detta är dubbel sats och blir vansinnigt många. Bra när Micke vill äta pannkakor, eller när man tänker äta crépes senare!

Föräldraskap

Funderar mycket, mest hela tiden, på föräldraskap. Om positiv uppmuntran och förstärkning, om negationer och tjat. Jag lovar att utveckla med tiden. Just idag funderar jag mycket på boken “Fem gånger mera kärlek” (av Martin Forster) som jag läser lite då och då. Trots goda föresatser och trots min pedagogutbildning är jag nämligen bara människa, och en människa med konstant sömnbrist är jag också. Som ni alla vet är ju sömnbrist en tortyrmetod som påverkar hjärnan och visst är det så att trots goda föresatser brister det ibland. MEN – och här kommer det viktigaste. Som förälder kan du bara göra ditt allra bästa just nu. Förutsättningarna varierar och det är genom reflektionen som man inser att man alltid har en ny chans nästa dag. Varje kväll tänker jag att jag har lärt mig något också av dagens utbrott, skratt och lekar – och det bär jag med mig till morgondagen.

Min förhoppning är åtminstone att ge mina barn redskap att själva välja väg här i livet. Jag tänker inte placera in dem i fack eller begränsa dem efter stereotypa indelningar. För mig är de individer som vi lånar och fostrar så att de en dag kan ta över själva – trygga och säkra i sig själva. Jag försöker att inte skrika åt mina barn, jag försöker att förklara istället för att förbjuda, jag resonerar och diskuterar och faktiskt låter jag till och med mina barn övertala mig om de har bra argument. Jag tycker nämligen inte att jag som vuxen alltid har rätt, om jag lyssnar på andra vuxna och deras argument känns det självklart att jag lyssnar på mina barns argument också.

Nu ska jag se slutet på Eurovision och fundera lite inför morgondagens pyssel. Ska jag måla ett bord? Ett fönster? När ska jag hinna det? Ständiga problemet, i mitt huvud får det plats sisådär elva projekt samtidigt, men rent logistiskt sett brukar det vara kört redan efter tre.

En blogg blir till…

Fikade med ytterst trevliga och skärpta Nina och hennes fina Ville igår – vilket egentligen var upprinnelsen till denna blogg. Jag har länge sagt att en blogg det skaffar jag då aldrig. Efter att ha sovit på saken och egentligen fått “droppen” som fick bägaren att rinna över tänkte jag att “tja, varför inte”.

Dagen har varit fylld av aktiviteter, som vanligt höll jag på att säga. I morse var vi ute hos hönorna (vilket barnen gillar skarpt) och sedan tog vi oss vidare till trädäcken. Äntligen är de skrubbade (tack och lov för skurmaskinen) och inoljade. Vilken skillnad det blev med lite pigment i oljan, det blev superfint! Efter lunchen tog vi en tur för artontusenastrista ärenden i Visby. För en gångs skull gick det dock riktigt bra på Maxi, Gabriel fick inte något utbrott utan var på gott humör och vi slapp således gå igenom hela butiken med en hysteriskt vrålande liten skrutt. Höjdpunkten i Visby var besöket på Linds – en liten syrenbuddleja (i svart!) till mig (fast jag får den inte förrän i morgon, på mors dag). En Syrenbuddleja i lila blir det också i present till Åke, det ska nog passa bra till honom som är trädgårdstokig.

Letade förgäves efter en reflektorlampa till min blomlampa. Vet inte riktigt hur sjutton jag ska fixa en sådan… Ska se om jag kan knäppa ett kort i morgon som jag kan lägga upp.

Under eftermiddagen har vi lekt i trädgården, flyttat tillbaks alla möbler, grävt om en rabatt (synd bara att mina gröna fingrar lyser med sin frånvaro, allt blir mest “stympa och se om det överlever”) och givetvis ätit världens godaste mat! Älsklingen grillade fantastiskt kött och serverade (inköpt överraskning till mig) färsk sparris. För de som känner mig förstår ni vilken lycka det var. Ett halvt kilo sparris till bara mig – en orgie med andra ord!

Kvällen består av eurovision på bioduken och en ledsen Gabriel (som vaknade efter mardrömmar) samt början på bloggen då…

Hej världen!

Under de senaste veckorna har jag funderat… En blogg – jag? Njaa. Inte jag, jag har ju sagt att jag aldrig ska blogga. Å andra sidan sa jag att jag aldrig skulle skaffa facebook, eller körkort, eller… Ja, ni förstår. Ibland får man helt enkelt inse att förutsättningarna och tankarna kring ett fenomen ändras – vilket såklart innebär att jag får ändra åsikt.

Eftersom jag alltid tyckt om att uttrycka mig i både tal och skrift känns det som ett naturligt forum ändå, vi får se vad som händer med bloggen, och hur mycket tid som blir över till att lägga upp material.